En lapphundsvalp i blåbärsskogen

 
trivs som en ko på grönbete. Här finns plats för mycket mys, bus, spring och blåbärsätande, ett och annat hjortron slank också ner. Det är perfekt att ha med en valp om man tar en kort sväng, då får den vara med, få skogsvana och bara hänga och mysa i skogen, skutta omkring efter sin egen förmåga. 
 
 
Heimo betar för fullt, han följer sin matte hack i häl och smakar med god aptit, men han måste också lämna lite till matte och husse.
 
 
Gott med blåbär!
 
 
Det blev också ett kort litet sök och Heimo sku hitta matte och då går det undan, han bara flyger fram.
 
 
Det var knappt nå mygg eller knott som störde så det blev mycket mys i blåbärsriset.
 
 
 
 
Han tar sig fram överallt, ibland blir det över och ibland under. 
 
 
 
 
 
 
 

Världens finaste skatt

 
 
älskade valp 
 
 
och skurkarnas skurk är Heimo den underbara. På senaste tid har det hänt mycket som just den här lapphundsvalpen inte är van vid. Det började med att matte åkte iväg några dagar och Heimo fick stanna hemma med husse och Isku, vilket var bra för Heimo och husses relation, då det är mest matte som gäller och det är även bra för matte och Heimos relation så de inte blir alltför tight så de aldrig kan vara ifrån varandra, Det var nog mest jobbigt för matte som saknade sin skurk något otroligt, men det gick vägen. Vid deras återförening hade Heimo legat i bilen ett tag och var yrvaken och sen när matte öppnade bagageluckan tittade den lilla yrvaket fram och där hoppade det upp 3 skällande hundar upp bakom matte så det blev lite omtumlande. Heimo som annars är så cool blev lite besvärad och skällde ut dem tillbaka. Detta blev startskottet på en skallkarriär. 
 
 
Det är inte alltid matte som är i fokus hur roligt de än har tillsammans och en lapphund som kommit på sin lungkapacitet kan använda den. Det började med att han skällde ut en och annan granne till mattes mamma och därefter en del hundar på veterinärkliniken. Heimo sku få rabiesvaccin och eupass inför Norgeresan och kommande Finlandsresor så de passade på att göra det hos Heimos uppfödare i samband med att de ändå sku och hälsa på mattes mamma. Matte blev ju lite chockad då denna valp inte använt skallet förutom för att varsla och vakta gården samt om han ser något okänt har han boffat till, men sen när han inspekterat inge mer, men nåja han skällde som sagt ut en och annan hund därinne. Då sa Heimos duktiga uppfödare nå så klokt att det är bara att vara lugn, man behöver inte skämmas och att alla raser är ju olika vissa är skälligare och att det är bara att ta det med ro och hantera situationen. Husse sa även det när vi var i Norge och Heimo gapade åt en och annan människa och främst hundar att nu när han börjat göra det så kanske man antar att han ska göra det och då förhåller man sig därefter och visst är det så. Så matte fick sig en liten tankeställare och hade det i tanken (+det som uppfödaren sagt) att anta att han inte skulle skälla och visst så blev det mycket bättre, men sen är det ju så att man kan ju bara styra över sig själv andra rår man inte på, tex en människa när Heimo boffade så voffa männskan tillbaka såklart så börjar han ju gapa mer, samt en annan som började komma ännu närmare och sku släppa fram sin hund när Heimo skällde åt den,,, men hallå stopp sa matte, han ska inte hälsa.
 
 
 
Heimos krypin i bilen. Det fungerade väldigt bra och det blev många stopp med rast-, mat- och vatten-pauser samt bus och aktivering. På många av våra stopp fanns det mycket människor och hundar samt på campingarna så det blev mycket miljöträning. Denna flock bor ju i paradiset, men en liten lapphundsvalp behöver också miljöträning och det är ju inte så konstigt att han skäller heller när han inte är van vid så mycket folk, hundar osv.  
 
 
 
 Heimo och matte på morgontur i NordNorge.
 
 
 
 
 En snabb liten lapphundsvalp påväg till sin matte i full karriär.
 
 
 
Ut i älven, kastar sig en liten valp, så kopplet är ett måste när det är hårda strömmar.
 
 
Det blev också mycket koppelträning för den lilla valpen.
 
 
Han passade även på att tappa en hörntand.
 
 
Laxfluga gjord av Heimos svans.
(husse råkade sätta en stol på Heimos lilla svanstipp när de var och hälsade på mattes mamma så sen när stolen flyttades så rök en liten bit, tur i att inte hela den vita lilla tippen försvann och såklart så är ju inte husse den som är den som låter sånt flugbindningsmaterial gå till spillo.)
 
 
 
Vid en älv i NordNorge kan en matte och en svensk lapphundsvalp sitta ett tag.
 
 
Väl hemma så blev det en tur i blåbärskogen, Heimo passade på att försöka länsa mattes plockare när hon sku fota.
 
 
Mys och bus i blåbärsriset.
 
 
Mattes vackra valp. 
 
 
Borta bra, men hemma bäst!
 
 
 
 
 

Nu ryker tänderna

en efter en.... Hittills har Heimo tappat minst tre tänder; en i morse en igår och en häromnatten. 
 
 
 

Liknande inlägg