koppeltvång på den koppelbefriade unghunden
Efter att matte och Heimo varit på skidtur blev det koppel/miljö/socialträning på en sjö. Eftersom skurken börjar visa lite slyngelsidor tyckte matte att han sku ha koppel på sjön då det är en del människor och matte vill undvika tokiga situationer så han får bli i koppel vid tillfällen där det är okända hundar och människor tills hon kan lita på att han stannar och alltid kommer när hon kallar på han. Det blev en trevlig och mysig stund på isen, de träffade folk Heimo skällde ut några (mest sånt där jag vill fram skall) Han fick dock hälsa på en del, men han fick vänta tills han uppförde sig korrekt. Det blev även en del lydnadsträning på isen kul att träna emd störning tyckte matte och skurken uppförde sig exemplariskt och fick en del beröm av både matte och andra.
Han blev väldigt trött, mycket intryck och ett väldigt bra träningstillfälle då de redan varit ute en lång sväng innan de åkte iväg,,
Apropå detta med syngelåldern så är det verkligen en befrielse att bo i skogen tycker matte, då det inte finns så mycket människor att uppröra, då kan du träna hunden utan koppel! du slipper koppel, långlinor osv, sen också om du har en svensk lapphund som du vet håller sig relativt nära och inte sticker så långt om den sticker så är det ännu mer underbart och du kan lugnt träna istället för att stressa upp dig och oroa dig att den ska försvinna och skada sig vid någon väg eller springa till människor hundar osv och göra dem upprörda. Ex imorse när Heimo och matte var på skidtur så hade husse gått med den finska spetsen i krokarna av skidspåret på ett ställe och sökhunden nummer 1 känner lätt spåret och drar iväg matte ropar Heimo, han stannar och funderar vad ska jag göra sen drar han iväg igen, springer efter lukten, drar efter ett annat spår matte hojtar någon gång blir sen tyst, stannar väntar, efter en liten liten stund hör matte skurken voffa två små skall sen kommer han i full karriär, man ska inte banna hundar när de kommer det vet matte, meeeeen matte har ju också en väldigt klok hund så när han kommer så tar hon tag i han inte hårt eller så bara håller han och säger, det där Heimo är inte okej, med en bestämd inte arg röst,sen släpper hon han och han springer iväg någon meter kanske 10 (han bruka knappt gå mer än 5 meter ifårn matte när hon åker skidor) matte kallar på skurken, han vänder på en gång och galopperar till matte, sådär kan det gå... Ett annat exempel apropå människor så även om man bor i skogen kan man ju träffa på människor, men oftast är de mer vana och lugna när det kommer till hund, då är det bara att be om ursäkt, och hämta hunden,, men häromdagen blev nog Heimo och matte lika chockade när de kom på skidspåret så kom det nå för både matte och Heimo okända människor så inte konstigt att skurken skuttade mot dem och skällde lite grann, matte hojatade det klassiska han är inte farlig och bad om ursäkt samtidigt som hon skidade åt andra hållet och visslade på skurken som galopperade efter matte efter han fått skälla ut dem lite grann,, så, så kan det också gå,,,